Jag ser att ni ringer. Att ni vill prata. Jag orkar inte. Jag mår för dåligt. Helgen var bra på många sätt. Jag tvingades vara bland folk. Även om jag kanske helst velat vara hemma. Att det var min familj runt mig var nog bra. Jag älskar dom.
Men nu är helgen över. Jobbet kallar. Jag orkar inte prata med folk. Håller mig för mig själv. Känner mig som en grå mus. Orkar ingenting.
Fy fan vad livet är orättvist.