Breakdown

Igår, när jag försökte hitta någonting att ta på mig till mina svarta stödstrumpor, slutade det med tårfest. Massor med hormoner såklart men jag kände mig så ledsen över hela situationen. Det är ju inte så himla farligt. Egentligen. Jag vet ju det. Men det känns hopplöst nu, även idag. Känner mig som en gammal tant. Dagens stödstrumpor är nylon. Det blev inte mycket lättare att klä sig med dom. 

Men, foten var inte svullen igår kväll. Det hjälper ju tydligen. Får helt enkelt leva med att ha en stödstrumpe-sommar. Fast Henrik konstaterade att jag förmodligen inte behöver ha dom varje dag och inte hela tiden. Stackarn försökte med allt för att trösta mig igår. Ingen lätt uppgift. 


Tant Christina till er tjänst.